Hur en psykopat och narcissist blir till.

Det är skrämmande hur dålig kunskap myndigheter och rättsväsende har om personlighetsstörningen Psykopati och även dess lika sjuka tvilling; Narcissisten. Denna artikeln handlar om dessa båda typer av personlighetsstörningar.
 Forskning har nämligen visat att Psykopati är långt mycket vanligare än vad man tidigare trott och det betyder att var och en av oss säkerligen har en psykopatisk individ i sin närhet.

Det är lätt att göra misstaget att blanda ihop en psykopat med en person med en rikt varierad, intressant personlighet. För att skingra dimridåerna kommer jag därför att klargöra vad hur en personlighetsstörning som psykopati uppstår, och vad den verkligen innebär.
Tack vare att psykopaten är så svår att förstå så har människorna genom tiderna fascinerats av deras personligheter och de har blivit omskrivna, mytomspunna och i värsta fall höjda till skyarna makabert nog och därför vill jag genast avromantisera psykopaten och avslöja denna personlighetsstörning för vad det är nämligen uttrycket hos en mycket omogen och barnslig individ vars personlighetsutveckling upphörde vid ett års ålder.

Här är min teori;


När en bebis föds kretsar hela världsbilden kring bebisen själv och dess behov av mat, sömn, värme etc - dvs de primära behoven. Detta är fullständigt naturligt, naturligt är också att bebisens världsbild stegvis utvecklas och bit för bit införlivar yttervärlden i den egna verkligheten. 
Yttervärlden blir såsmåningom en del av den egna tillvaron och barnet utvecklar empati, medkänsla för andra människor. 
Det är HÄR utvecklingen går snett för vår bebis som från och med nu går en framtid som Psykopat till mötes. Det är nämligen nu som vår lilla bebis inte vill lämna den värld och det tillstånd där han är alltings centrum och den kärna kring vilket allt liv kretsar.
Från och med nu kommer han att slåss med näbbar och klor på den psykiska arenan för att upprätthålla bilden av sig själv som världens centrum.

Han älskar sig själv och ser på sig själv som en felfri, oklanderlig individ - helt enkelt; Störst, Bäst och Vackrast.
Och han (kan lika gärna vara en hon)känner ingenting för någon annan utan hyser endast en stor kärlek till sig själv. Dvs Psykopaten är oerhört självisk och egocentrerad.

De enda känslor han är kapabel att känna gentemot andra är HAT och AVUNDSJUKA mot dem som stjäl uppmärksamheten från honom genom att vara smartare, snyggare och uppvisa mer kompetens än han själv är i besittning av.
Detta är den vuxne psykopatens attribut men det är egenskaper som får sin näring från ett outvecklat barns drifter och är följdaktigen ett tecken på en sorts känslomässig utvecklingsstörning. Pga detta är han inte kapabel att utveckla sin mänsklighet och resurser som empati etc som är en förutsättning för att bygga fungerande relationer.

Han försvarar som sagt sin inbillade rätt till grandiositet med näbbar och klor vilket innebär att han genom att studera människors beteenden och reaktioner lär sig de beteenden som "lönar sig" samt lär sig behärska "konsten" att dupera och manipulera och allteftersom åren går slipar han på dessa verktyg i sin arsenal av maktmedel till det yttersta för att få den uppmärksamhet som han är så beroende av.

En metod han använder sig av för att få människor dit han vill är "speglingar", en omedveten kunskap han utvecklat genom att studera sin omgivning. Han härmar/speglar andra människors egenskaper varpå dessa känner sig förstådda och tror att de funnit sin "själsfrände" i psykopaten.



Han lär sig alltså hur han ska bete sig för att charma människor och vet vad han ska säga för att knyta människor till sig men han KÄNNER ingenting och förstår inte de kärleksfulla ordens verkliga innebörd. Detta gör honom till en känslomässig lögnare men eftersom han tidigt upptäcker lögnens breda användningsområde utvecklar han även mytomani och ljuger konstant i såväl stort som smått. 

Istället för att vara en fascinerande personlighet med ett rikt varierat inre liv är han i själva verket tvärtom raka motsatsen dvs en karaktärslös, osjälvständig individ som HÄRMAR mänskliga egenskaper. 
En avundsjuk, känslomässigt underutvecklad KARIKATYR av en människa.

Deborah Englund


Populära inlägg