Gud och djävulen, kärlek kontra ego.

Jag brukar säga att Bibeln är felskriven. Det handlar inte om att "tro" på Gud utan att "lita på" Gud.
Och varför ska man göra det?
För det första att tro/lita på Gud är något man gör av fri vilja. Men vad innebär det och vad ska det vara bra för, att tro, att lita på en Gud.
Att tro är att bekänna kärleken som den sammanhållande kraften mellan människor. Att tro är att ödmjuka sig och ta emot livet - till skillnad från att tvinga sin vilja på tillvaron och tvinga tid och rum att böja sig efter den egna viljan.

Djävulen symboliserar egot, egenviljan, själviskheten. Det är dessa egenskaper som skiljer människan åt och skapar all den splittring som lägger grunden för kaos, oenighet, friktion.

Själva ordet "djävul" kommer från ordet "diablos" som betyder "slå itu, slå isär".

Jesus presenterade sig som "Vägen, Sanningen och Livet"
Djävulen är motsatsen; "förvirring, oärlighet, lögn och död"

Att välja tron är att underordna sig ett värdesystem som räknar med två motsatta krafter i tillvaron; den livgivande och den själsdödande.

Den själsdödande kraften i tillvaron är den egocentriska driften hos människan. Att hylla sitt ego är väldigt vanligt i en allt mer narcissistisk kultur. Här är egot, självförverkligandet idealiserat.
Att egot hyllas i dagens värld sker till priset av den förenande kraften, kärleken, den sanna kärleken som inte söker egot hos en annan människa utan söker det bästa för mänskligheten.

Att finna en tro är att avsätta egot från livets tron. Det är att finna samhörighet med mänskligheten och en mening med livet. För endast i relation till andra finner vi mening.

Deborah Englund


Populära inlägg