Narcissisten faller på eget grepp när du bryter kontakten.
Jag har tidigare skrivit om psykopati men förstår att jag lika gärna hade kunnat benämna det jag beskrivit som narcissism. Oavsett benämning på den personlighetsstörning man konfronterats med så är det enda rätta att klippa kontakten med dessa typer av individer.
Vad jag själv märkt - som haft många narcissister och psykopater i mitt liv - är att avståndstagande är det absolut mest effektiva sättet att oskadliggöra dessa människor.
Vad som händer när man klipper kontakten och går "No contact" är att dessa parasiterande människor sätts på svältkost när du - som tidigare tillhandahållit näring i form av reaktioner, uppmärksamhet och dramatik - försvinner. När näringen försvinner händer något intressant.
Jag har tagit avstånd från en bekant som är narcissist. Vad jag sett hos henne är att hon blir desperat i sina försök att återfå kontakten med mig. Hon har behövt mig för att slå ner på mitt mående och själv må bra på min bekostnad. När jag inte gett henne tillfälle till detta börjar hon stalka mig (förfölja) - vilket är ett mycket vanligt fenomen i dessa personers närhet.
Hon har stått och bankat på dörren till mitt hus, pratat skit om mig till den som velat lyssna, anmält mig till olika myndigheter osv - men ingenting har gett det resultat hon strävat efter.
Vi bor inte på samma ort men hon är endå här ibland för att besöka bekanta och försöka komma i närheten av mig och vid dessa tillfällen har jag haft möjlighet att studera henne.
Något jag lagt märke till är hennes tunga steg. Det ser ut som att hon släpar sig fram, som att det är oerhört tungt att gå. Jag drar slutsatsen att detta beror på att hon inte kunnat fylla på sina energidepåer på min bekostnad.
När jag vägrar ha kontakt med henne så måste hon hitta andra sätt att parasitera på människor och av hennes kroppsspråk att döma så är det inte så lätt att hitta nya offer för hennes parasiterande personlighet.
Vid detta tillfälle släpade hon sig slutligen in på min gård och ställde sig på trappen. Utan att ringa på dörren eller knacka på - så jag gick och öppnade och frågade vad hon höll på med.
Det märkliga var att jag inte alls kände igen henne. Hon var som en främling för mig. Hennes vanliga personlighet som jag kände den var som bortblåst och det var en främling som stog där. Hon svarade även väldigt märkligt på de frågor jag hade innan hon ganska snart lämnade min gård när jag sa åt henne att ge sig iväg.
Upplevelsen var skrämmande. Slutsatsen av denna erfarenhet är att Narcissism är en mycket allvarlig mentalsjukdom. Om narcissisten inte har någon närstående att trakassera och dominera så blir mentalsjukdomen allt tydligare och de sjuka karaktärsdragen alltmer dominerande hos den som lider under denna personlighets störning.
Det är när de stjäl näring från sin omgivning som de håller sig någorlunda mänskliga.
Som jag tidigare skrivit om i mina inlägg så är en person som har en narcissistisk eller psykopatisk personlighetsstörning inget mer än en karikatyr av en människa. Gemensamt för dessa personlighetsstörda individer är att de HÄRMAR sin omgivning och imiterar de mänskliga egenskaper och karaktärsdrag som friska människor har.
OM man då tar avstånd ifrån dessa sjuka individer så vet de snart inte hur de ska bete sig eftersom de själva saknar verkligt mänskliga egenskaper.
Att ta avstånd från dessa sjuka individer gör att de förlorar kontrollen både över sina egna liv och över de människor de varit så beroende av för att kunna imitera mänskliga egenskaper. De faller så att säga på eget grepp när man stänger dem ute från sina liv och de blir hänvisade till sig själva - det är då deras kontrollbehov gör dem hjälplösa eftersom de förlorat dem de kontrollerat och parasiterat på.
Åldrandet är den personlighets stördes största fiende för den avslöjar narcissistens begränsningar och det är olidligt för en person som tror sig oövervinnerlig.
Deborah Englund